Per Gahrton om Kadaffi 1983: ”Han vill ju stå för den högsta formen av demokrati”

Sydsvenskan kommenterar händelserna i Libyen och har i Sydsvenskans arkiv hittat ett par rader av Per Gahrton:

Han vill ju stå för den högsta formen av demokrati, tillämplig i alla delar av världen. Samtidigt vill han vädja till det muslimska uppsvingets företrädare, t ex Irans ayatollor och muslimska minoriteter i Afrika och Sydostasien. Det är ingen lättlöst ekvation.

Ändå är det något speciellt med en kontaktyta för så vitt skilda radikala grupperingar som västtyska gröna, sandinister, filippinska muslimer och sydafrikanska befrielserörelser.

Vänstern har en lång tradition av att omfamna och hylla despoter, diktaturer, folkmordsregimer.

SvD SvD SvD DN DN DN

 

Frigiven massmördare ”försvunnen”

Ytterligare ett bevis på västlig arrogans och dumhet?

En person som dömdes för massmorden på flyg 103 år 1988 släpptes i höst av skottarna. Frigivningen sades initialt bero på att mördaren ”var sjuk” och det var av ”humanitära skäl”. Det visade sig senare vara en annan förklaring, nämligen att britterna varit inblandade och ett lukurativt oljeavtal skulle legat bakom frigivningen.

Nu läser jag på Jihad Watch att skottarna infört något så idiotiskt som att en kommitté – i Skottland – skulle hålla koll på mördaren. Enligt avtalet tilläts han inte resa utanför Tripoli och skulle höra av sig till denna kommitté en gång per dag. Hör och häpna att han nu plötsligt ”försvunnit”. The Times hade tydligen varit på plats och letat efter honom och fått information om att han inte längre är där.

En massmördare, som den arabisk/muslimska världen ser som en hjälte, lär ha hur stora friheter som helst i Libyen. Trodde de verkligen att de  kunde med ett telesamtal ”hålla koll” på honom?

Hela historien är pinsam från början till slut.

Svd DN SDS